Himla otur att jag glömde stegräknaren för idag har jag nog slagit nån sorts rekord. Känns så i benen i alla fall. Vädret är ju fortfarande strålande så i morse gick jag längs älven ner till Eriksberg där trädäcket tar slut och sen hem i rask takt. Var ute ungefär en timme så det bör bli fem kilometer.
Efter lunchgröten tog jag bussen, klev av vid Vasaplatsen och gick till Konstmuseet. Det är så länge sen jag var där senast så jag hade glömt vilken fin samling som finna där.
Alla jag gillar finns där, svenskt från slutet av 1800 och början av 1900 finns där plus impressionsterna - bl.a. min favorit Monet. Med årskort som gäller på fem museer känns det som nästan gratis att gå där och sjunka in i konsten.
Utanför vid Poseidon och längs hela Avenyn vimlade det av nollor som skramlade bössor för Läkare utan gränser. Betydligt trevligare nollning är Lundsbergs strykjärn.
Sen gick jag ner till Brunnsparken genom Nordstan till Lilla Bommen och åkte med Älvsnabben hem.
Nu är jag trött i fötterna så jag tar korsordet och sätter mig i skuggan på balkongen.
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jaså du, när du var i Brunnsparken så befann du dig alldeles utanför kontoret jag befinner mig i varje dag. Nordstan brukar jag gå genom ibland, fast oftast undviker jag det, går hellre på utsidan så jag slipper folkhopen därinne.
De goda dagarna!
Lennart - då är du mitt i smeten alltså. Konstigt att det alltid är lika mycket folk där. Efter ett tag vimlet tycker jag att det är skönt att ta båten tillbaka till Hisingen.
Barbro Li - verkligen de goda dagarna. och jag kommer att sakna den där lägenheten.
Skicka en kommentar