The French knots

Jag har problem med de franska knutarna. När vi var i England för några veckor sen fick jag ett litet  broderi av min bästis Barbro Li. Hon är ju en fena på att brodera och på det området är vi inte på långt när i samma härad.
Hon hade varit på en symässa nånstans  långt ut i Londons förorter och inhandlat små minibroderier, komplett med garn, nålar och sybåge. I den engelska beskrivningen ser man ju var det ska vara stjälkstygn och tråckelstygn men värre blir det när man kommer till the French knots.
Jag försöker efter den väldig knapphändiga beskrivningen - ingen liten knut blir det. Jag sitter i mitt göteborgska soffhörn och försöker. Ibland blir nån ruffsig liten grej, ser absolut inte ut som i beskrivningen.
Övergår till att leta instruktioner på nätet. Hittar några på nätet, tittar och försöker men det blir samma dåliga resultat. Jag är urdålig på att följa instruktioner, det vet jag ju av mångårig bitter erfarenhet men det är väl själva den att man inte ska kunna se hur de gör .
Till slut så går det upp ett ljus - jag har gjort helt bakvänt och nu kan de små knutarna rada upp sig i prydliga rader. Så nu skyndar jag mig att sy klart. Man vet ju aldrig hur länge man kommer att ha den här färdigheten i minnet.