Vart har bävrarna tagit vägen?

Vart har bävrarna tagit vägen? Inga spår efter dem vid Ålands kanal.
Vi gick där idag för att både vi, våra gäster och deras hund skulle få lite motion.
När vi gick samma vända för nåt år sen var kanalbanken full av fällda och avgnagda björkar
och hunden var helt i extas över alla intressanta dofter.
Nu var här städat och röjt, solen sken och himlen var faktiskt blå. Det stod mycket vatten i skogen och broarna över kanalen och bäckarna var såphala.
Det blev en riktigt skön promenad, bra med tanke på gårdagens middagsexsesser.
Jag lagade rotfruktsgratängen (dubblade portionerna) ur Annas Mat och till den åt vi rökt fårfiol från svågerns och svägerskans egen produktion. När det var uppätet var vi eg redan mätta men då fortsatte vi med saffranspannkaka, vispgrädde och hjortronsylt. Gode värld - om man hade haft sin gallblåsa kvar hade det nog blivit ett anfall.
Hunden behövde turligt nog en kvällspromenad så vi gick en vända runt valsverksdammen i spöregnet men bäversafarin idag var ju ändå välbehövlig.
En mera spartansk lunch fick det bli denna dag. Grönkålssoppa och skinksmörgåsar. Köpte av misstag kokt skinka (två pkt extrapris), men med den smaksatta dijonsenap som B och L gav oss i somras så blev det ju lite smak på mackorna av hallon, williamspäron eller  etost.
Nu har gästerna åkt, granen har börjat barra, hyacinterna har blommat över men amaryllisen har aldrig varit finare än idag och min tvååriga cyklamen skjuter nya knoppar.
Vi går mot ljusare tider.