Det är inte klokt vad det är vackert i Värmland. Vi har varit på en liten tur för att titta på bilar. Vår gamle trotjänare som gått 44000 mil har fått en allvarlig åkomma - brutet fjäderben så nu behövs en ny andrabil. Degerfors, Björneborg, Kristinehamn kanske inte så storslaget. På E18 brusar trafiken, undrar om man nånsin mer kan höra göken gala i dungen vid Alster.
Första anhalten var Kil, åsktungt, bilen hade fått en smäll på bakluckan inredningen var väl inrökt. På tre sekunder dömde jag ut den men maken ville kolla ordentligt så jag hann in i två reabutiker under tiden men inga fynd.
Det är sen när man kommer upp mot Fryken som det blir så där hisnande vackert. Dalgången öppnar sig, blånande åsar, vattenglitter och vackra, välskötta gårdar.
Mot Gräsmark, en ung familj med fyra barn, vill sälja för alla får inte plats. In till Sunne, billyft. Maken påtagligt nöjd. Frun bjuder på kaffe, de söta barnen leker fredligt och säljaren kommer hem på en av de tre traktorerna. Förhandlingen slutförs. Pengar överförs och vi åker i två bilar över höjderna mot Munkfors, så vackert fast det stundtals åskar, regnar och haglar. Över bron vid Sunnemo och sen den vackra vägen över Brattforsheden. Filipstad och till mitt barndomshem med utsikten över blånande åsar.
Åskan mullrar, syrran stänger av vattenpumpen för säkerhets skull. Sen åker vi hemåt. Inte en droppe regn i södra Närke. På nätet läser jag om om blixtdödade kor vid Kristinehamn, tromb i Molkom och skyfall över festivalen i Karlskoga.
Vi hade allt tur - inga oväder och en ny andrabil.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
När Per ringde igår och meddelade bilköpet var vi på väg hem och då syntes det att det regnade på håll, men det hann dra bort innan vi kom hem.
Spännande med ny bil, jag tror Ola dyker upp i kväll och kollar in den. Jag får ta en titt nästa helg, då vi tänkte komma och hälsa på ifall det passar! :)
Ni är alltid välkomna, alla dagar-
Grattis och lycka till med en ny bil! Jag fnissade lite då jag läste om brutet fjäderben och såg framför mig hur ni lånade ut kryckorna till bilen. Jag är nog lite trött.
Jag var i värmland några gånger då jag var liten. Vi brukade campa vid någon sjö minns jag. På en skolresa i högstadiet var vi in till Kil av någon anledning, eller om vi åkte igenom.
Cici - hahaha det kunde vi ju gjort. Nu är den förd till skroten och maken liten sorgsen över tidens gång.
Lennart - Värmland är väl värt ett besök. Det finns hur mycket som helst att se.
Skicka en kommentar