lördag 10 februari 2018

Nu stänger den sista banken

"Våra kunders beteende och sättet att möta banken har förändrats de senaste åren" är de besked som Swedbanks kunder får nu när de stänger kontoren i Askersund, Laxå och förstås på en massa andra småorter. Vi som var kunder i Nordea fick ju för ett antal år sen veta att det var för vår säkerhet som vi först skulle åka den krokiga väg 205 till Askersund innan säkerheten krävde att även det kontoret stängde och vi fick åka till Kumla. Och igår kom brevet att även det kontoret stänger så nu är det regionhuvudstaden som gäller.
Att vi som kunder ändrat vårt beteende i förhållande till banken är ju inte så märkligt - vi gör ju alltmer av jobbet själva och behöver inte tänka på att hinna in på banken före klockan tre.
Och det där med pengar, så löjligt gammalmodigt, slutade de ju med för åratal sen så nu kan de ju lugnt dra sig tillbaka och hänvisa till ett kontor på miltals avstånd. Inte så konstigt då att vårt så kallade beteende ändras. De kan ju inte heller veta om bankomaten blir kvar, den är ju nämligen inte deras ansvar. 
Personligen är jag inte det minsta drabbad. Jag kan det här med internetbank, betalkort och pinkoder men det som retar mig är den nonchalans som de visar för alla dem som inte är inne i datorvärlden. Nu ska de som de säger "bemanna upp" kontoret och lära de gamlingar som saknar datorer och smarttelefoner hur de ska bära sig åt. Näringsidkare och föreningar satte de ju på pottkanten för länge sen när kontanthanteringen i deras tycke blev för olönsam.
- Skämmes ta mig fan som han sa den där Robinsondeltagaren

torsdag 1 februari 2018

Allt du behöver är vatten

Det var som tusan, han var lite besviken över att ugnen var så ren killen som skulle demonstrera en revolutionerande städgrej. Han hade sällan sett en så ren ugn sa han iaf. Det började med att maken blev kontaktad av en talför kvinna som undrade om han visste att 50 procent av alla allergier beror på de rengöringsmedel vi har i hushållet.
- Men vänta nu vad har du för forskning till stöd för det blev ju makens reaktion. Hon hade ju inga belägg men maken svarade på en enkät och som belöning skulle han kunna vinna en demonstration av en maskin som kan rengöra allt med enbart ånga. Och tänka sig han han hade tur så det kom en kille ända från Linköping för att rengöra vår ugn.
Med maskinen som enligt broschyren använder enbart "mättad ånga" så rengjordes ugnen, kanterna på diskmaskinsluckan, vattenkranen, fönstret över diskbänken och en bit av gallret till utegrillen.
Jag höll mig undan under hela proceduren men jag kan ju se att allt är blankt och fint. Fast det där med bara vattenånga är ju inte riktigt hela sanningen. Det går åt ett otal olika borstar och specialtrasor vilka måste anbringas på exakt och noggrant sätt.
Att städa är ju inte på något sätt ett specialintresse för maken men en maskin kan givetvis pigga upp- Nu köptes ingen maskin även om vi skulle fått den till ett specialpris, cirka 30 000. Ett strykjärn skulle vi få gratis!
Tycker lite synd om killen, han var ju både sympatisk och duktig, men att åka alla dessa mil med iaf troliga förväntningar om att få sälja och sen få konstatera att ugnen är så ren. Såpa går lika bra som mättad ånga. Ger det allergier? Vet ej.

tisdag 30 januari 2018

Doktor Murkes samlade tystnad.

Snart är jag som den där tokan i doktor Murkes samlade tystnad, hon som ville fira jul varenda dag. Visserligen firar vi inte varje dag men vi har ännu inte kastat ut julgranen. Vi skulle ha gjort det sistlidna helg men det blev inte av och hon har inte börjat barra än. Hämtades dagarna före julafton i det fagra Fagerlid hos sonens svärföräldrar.  Där ställs vi oftast inför två val
- att snubbla ut i skogen i snö och mörker för att välja en gran eller ta en av de två som redan är huggna och gå in stugvärmen och fika. Aldrig ett svårt val, det varma köket, de färska bullarna och de goda kakorna vinner alltid. Noga med att ge henne vatten har jag varit, inga barr har fallit och vid tjugondaknut började hon skjuta ljusgröna skott. Lyser upp i det rådande gråvädret gör hon ju också. Tack vare de minnen som dyker upp på Facebook så vet jag att detta inte är första året som vi varit sena med julgransplundring men detta är nog ändå nån sorts rekord. Till helgen får hon nog åka ut så man inte blir betraktad som helfnoskig. Men först ska jag plocka av de fina skotten. Syrran säger att man ska lägga dem i olja och låta det stå och dra ett tag och sen har man finfin olja att smaksätta aioli med. Jättegott säger syrran.
En av orsakerna till att hon står kvar är, kors i taket, att vi gick på bio i lördags. The Post gick på vår lokala biograf som numera inte behöver vänta på filmrullarna i åratal. Man bokar biljett på nätet, vilket jag gjorde men eftersom jag inte fick någon återkoppling på att beställningen gått igenom så gjorde jag om proceduren. Ja, då hade jag fyra biljetter bokade istf två. Löstes med ett mail till den ansvariga,  krediterades - finfin service.  Fast det såg lite öde ut när vi kom till bion, inget folk och låst entré.  Tillsammans med det andra paret som dykt upp rådbråkade vi telefonböcker och mailadresser och efter tio minuter var vi inne i värmen följda av tusen "vi är verkligen ledsna för detta, vi ber om ursäkt, vi bjuder på popcornen." Jag som redan hade klantat mig tyckte inte att jag var i läge för att klaga så vi sade bara  "sånt kan ju hända" på vårt lite självgoda vis.  Filmen var  mycket bra, en härlig återblick på den historia som man ju själv har upplevt, rapp dialog och förstås Meryl Streep och Tom Hanks. Och med uppenbara paralleller till nutid. Kanske finns något hos doktor Murke att anknyta till.

måndag 22 januari 2018

Ohms lag

- Bara man kan Ohms lag så klarar man sig sa en ung röst bakom mig på bussen. Den tillhörde en i den stora skaran ungdomar som strömmade på vid Lindholmen. Jag roar mig ofta med att tjuvlyssna när jag kommer åt och nu diskuterades lärare, läromedel, schema och laborationer. Ellära var på tapeten och kritiska synpunkter duggade tätt. Kände så väl igen mig. För snart 50 år sen så satt jag och mina kurskamrater på samma sätt fast inte på bussen utan på Ofvandahls konditori i Uppsala. Vi hade föreläsningar klockan åtta varje morgon i aulan på V-Dala nation där det kunde lukta både rök och öl efter sena fester och vårt tålamod med föreläsarna var ofta begränsat. Så på rasten mitt i föreläsningen föll vi ofta för frestelsen att smita - kaffe, wienerbröd och en cig lockade mer. Nu var det knappast Ohms lag som vi diskuterade, den skulle vi nog haft svårt att greppa med våra gedigna kunskaper i latin, grekiska och andra humanistiska ämnen. Det var tonen i samtalet jag kände igen - det ungdomligt kritiska.
Sen klev jag av vid Domkyrkan, lunchade med dottern och sen blev det lite planlös vandring i affärer som lockar med både rea och sale, detta löjliga ord. 50% på reapriset är lockropet för dagen. Reor gör mig lite låg, jag handlar aldrig på rea, vill aldrig ha något. Så jag gick till Gudrun Sjödén och köpte en randig top, det som hette jumper förr. Ur den nya kollektionen sa damen i kassan men den är snarlik de fem andra randiga jag har.
Eftersom småländska Monica gjort intryck på mig så gick jag till Stenpiren och tog gratisbåten till Lindholmen där det var jättemånga som ville tillbaka över älven. Undrade hur många av dem som kan Ohms lag. Jag kollade lagen på Wikipedia och för mig är den helt obegriplig. Begreppen är fullständigt tomma på innehåll för mig så jag kan inte säga att man klarar sig om man kan Ohms lag.

fredag 12 januari 2018

Bara övervärme

Men vad tusan - bara övervärme! Jag letar efter pumpakärnorna för jag ska baka formbröd. De finns i en plastback i skåpet ovanför skafferiet. Då ser jag att jag har två rätt stora förpackningar med flagad mandel, bäst före september 2018. Vad gör man med dem innan de härsknar? Nja kanske en toscakaka. Min tur att ha med fika på bokcirkeln nästa vecka och dit har jag haft med äppelkaka varje gång det varit min tur i flera år så det är dags för nåt nytt.
Först gör jag limpdegen, häller ihop lite olika mjölskvättar, pumpakärnor och lite rosmarin och medan det jäser gör jag sockerkakan. In i ugnen på 175 grader. Bakar ut limporna och när de jäser i formarna så brer jag  toscasmeten på kakan och knäpper om till enbart övervärme - 225 grader
Sen åker limpformarna in i ugnen.
Efter 35 minuter ser de väldigt fina ut tills jag stjälper dem ur formarna. Fin översida, degig undersida.  Satan också - jag glömde visst att ändra. De får en omgång uppochnervända och de är säkert ätliga men jag förbannar min tankspriddhet och hoppas att toscakakan är perfekt..

måndag 25 december 2017

Är allt förinspelat

Är julottan också förinspelad? Tycker att alla ser så pigga ut. Mest verkar det vara tanter i min ålder i bänkarna men inte ens de enstaka yngre av mankön gäspar. Kören ser pigg och fräsch i röda kaftaner med en broderad remsa över axeln och de sjunger så vackert.
Det är första psalmen jag är ute efter, den som hade nr 55 i gamla psalmboken. Vilket nummer den har idag har jag ingen aning om men det är Var hälsad sköna morgonstund  som jag vill höra. Kaffekoppen, ett tänt ljus och julottan då skrev jag brev till min gamla faster och berättade om året. Så var det förr men nu har vi ju sen bra många år inga gamla kvar, det är vi som är äldst och ingen skriver väl brev nu för tiden.
Julafton är också en stillsam historia i huset sen barnbarnen kom. De firar på de respektives sida på julafton så det stora stojet bryter ut på juldagen hos oss. Vi gick en promenad jag och maken, Skogsbolaget har avverkat i skogen bakom oss och det är märkligt vad olikt sig det blir. Spår efter skogsmaskiner, ris, sly. Svårt att hitta stigen men vi hittade iaf bron och kom fram till värmlandsbanan men efter den blev det riktigt svårt för där har men röjt så småbjörk och tall låg härs och tvärs över stigen.Modernt skogsbruk ser väl ut så men jobbigt var det.
De förinspelade julvärdarna vill man ju helst slippa så vi skippade Kalle, åt lutfisk och satsade på Karl-Bertil. och då kunde man ju inte undvika dem. I hur många program ska de tugga på sitt gamla bröd och vara så där tillgjort roliga och ironiskt småblinkande. Men man behöver ju inte titta på just den kanalen. Konsert från Berwaldhallen och eller filmer som man kanske inte sett eller kan se om. Mycket att välja på.
Och idag på juldagen blir det julafton hos oss, ej förinspelat!



fredag 1 december 2017

Utvecklingen går fram och tillbaka

Skolstadierna ska göra en comeback. Från och med nästa läsår ska grundskolan åter delas upp i låg- mellan - och högstadium. Då ska man, som man gjorde förr, dela upp  antalet undervisningstimmar på respektive stadium i stället för som nu kasta ut dem som en klumpsumma. Bra där skolverket eller vilka som kommit på den lösningen. Nu slipper man, ute i kommunerna, de ändlösa diskussionerna hur man placerar gympatimmarna och om det ska vara kemi i femman och sexan. Den där hopplösa grejen med tidigarelärare och senarelärare  kan ju begravas ordentligt nu för den har väl legat på sophögen länge.
Bokstavsbetygen är ju redan tillbaka så nu hoppas jag, hopplöst gammalmodig, på katederundervisningens återkomst. Detta vettlösa slöseri med unga människor som i skolan kallas forskning och ansvar för det egna lärandet som gett djupdykningar i pisaundersökningarna är verkligen också något för historiens sophög. Elevaktiv katederundervisning har alltid varit min paroll - hoppas att den också kommer tillbaka.
Det gör den nog för som Blandaren skrev för länge sen:"Utvecklingen går fram och tillbaka med stormsteg." Kunde inte sagt det bättre själv.