Amerikakofferten

Häromdagen öppnade jag den gamla amerikakofferten som jag ärvt efter min farmor. Mr A Bogren står med rätt stora bokstäver på framsidan och på sidan står New York. Vem var Bogren och varför kom kofferten tillbaka - ingen aning. Många i släkten på pappas sida utvandrade, men när de som visste något om detta fortfarande var i livet, då var jag inte ett spår intresserad.
Att jag inte öppnat kofferten på länge beror nog mest på att alla möjliga grejer samlats ovanpå den.
Men i lördags när maken åkte på den stora båtutställningen så skred jag till verket.
Och man kan ju bli förvånad över sig själv.
Där fanns
- en färdigbroderad men ej monterad kudde, brun botten, blommor i rost orange gult.
- ett påbörjat lapptäcke, små åttkantiga lappar.
- detaljer till Nyedsdräkten som jag sydde 1980, siden och tyll till bindmössan ej monterat.
- tyg till söndagsförklädet, aldrig uppsytt. Tyget var så dyrt så jag hade inte råd att köpa allt i ett svep.
- moulinegarn i olika nyanser.
- knyppelgarn som jag broderat en bortgömd linneduk med.
- en spets jag virkade för 50 år sen. Undrar vad jag hade för mål med den.
- en pärm med gamla mönster.
Att jag sparat sakerna är ju inte så konstigt men att de varit så borta ur minnet är jag lite förvånad över.
Folkdräkten har jag inte använt på många år men jag hade den ju på många skolavslutningar. Det var nog i början på 90-talet som livstycket började bli för trångt. Undrar just nu vad som vore svårast - att gå ned 15 kilo eller sätta kilar i livstycket?
Men det är nåt konstigt med minnet - man behöver en liten tråd och då kommer en massa minnen tillbaka.