2 januari 2013 - ofattbart vad fort tiden går.
Jul och nyår har vi firat på samma sätt ända sen barnen kom. Då slutade vi åka runt till släkten och började fira jul hemma. Fast lite annorlunda i år. Ingen Kalle Anka för alla kom lagom till Karl-Bertil. Lutfisk till lunch och en middagslur hanns med före Cremant de Louis Bouillot, julklapparna och risgrynsgröten.
Och att ha en åttamånaders som simmar omkring i papper och snören det är ju så roligt. Jag var ju så snorig och hostig före jul så dels delade jag ut lite matlagning på ungdomarna ( mycket lyckat resultat, ska nog fortsätta med det) dels köpte jag julklappar på nätet, (även där var resultatet lyckat).
Lille Ivar fick en Minikånken och en termos. Han uppskattade gåvorna, åtminstone papper och snören.
Jag uppskattade mina klappar också: etymologisk ordbok, ett superunderställ, Mando Diaos fantastiska Frödingskiva och ett nytt Trivial Pursuit där man är helt avhängd på musik och filmfrågorna - mina gamla realskole- och gymnasiekunskaper räcker inte där. Fast geografin klarar jag ju fortfarande bättre än ungdomarna.
Sen blir det ju tyst när alla åker. All snö skottad, julmaten tack och lov uppäten men så tyst. Fast en dag var vi barnvakter. Lille Ivar lämnades in av sin far, soffbordet fick plockas av, eldgaffel o dyl. fick gömmas, trappgrinden hakas på - tänk så roligt det är. Han åt, sov, badade och var allmänt jättegullig på barnbarns vis. Man får ju vara på tå hela tiden så sömnen kom tidigt den kvällen.
På nyårsafton åkte vi till min syster och svåger i Gävle. Där har vi firat nyår varje år sen 1979. I år var vi bara tio. Annat var det förr när våra barn, deras barn och så småningom pojk- och flickvänner var med. Då var det mera liv i luckan. Fast i vår ålder, man ser ju på de flesta att åren har gått, så räcker det ju ur nöjessynpunkt med mat, lagom med dryck och lite fyrverkerier, exemplariskt skött av en ingenjör (maken) och en kemilärare ( god vän till systern o svågern). De går in för sin uppgift med allvar- ingen avec till kaffet där.
Sen är det något mousserande, Pommac för min del och ganska snart går gästerna hem, detta år med mycket stön och stånkande innan alla broddar, icebugs och stavar var upphittade och på plats.
Egentligen var det väl bra onödigt att snön nästan regnade bort men bara och isfria vägar är ju att föredra när man ska ut i bil. Inte förrän vi var hemma på vår gata i går kväll blev det halt, "glinkt" som min mormor skulle ha sagt, dvs snorhalt.
Idag solsken och fågelkvitter, det är redan ljusare. Granen har börjat barra, hyacinterna är överblommade men stjärnorna måste ju visa vägen fram till trettonhelgen.
2013 har börjat helt okej:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Visst är det helt underbart roligt att få fira lilla barnbarnets första jul tillsammans. Vår Lilla Bus var bara 4 månader förra julen och förstod inte så värst mycket av vad som hände och i år var det mormors och morfars tur att få glädja sig åt henne. Men oj vad vi saknade både henne och hennes föräldrar.
Gott Nytt År!
Skicka en kommentar