Min svärmor Karin var sjuksköterska och visst hörde jag talas om att hon varit i Finland under vinterkriget. Det fanns ju en lottapäls som kunde komma fram i jultider. Men varken jag eller nån annan i familjen frågade ju något om den där tiden. I november 1940 hade Sovjet gått till angrepp på Finland och nog tänkt sig att det skulle vara en liten munsbit bara. Men den iskalla vintern, finnarnas vintervana och finsk sisu gjorde att landet kunde behålla sin självständighet men fick göra stora landavträdelser när de tvingades till fredsuppgörelsen 13 mars 1940.
Frivilliga, både militärer och sjukvårdspersonal, från Sverige deltog som frivilliga. Drygt 200 läkare och sjuksköterskor ska ha deltagit under både vinterkriget och fortsättningskriget.
I efterlämnade papper efter svärföräldrarna låg några blad skrivna med hennes stenogramliknande skrivstil. Inte så lätt att tyda men efter mig kommer nog ingen som kan läsa skrivstil så nu har jag skrivit, läst, grubblat försökt tyda.och skrivit igen.
Och frågorna hopar sig. Hon var 26 år när hon åkte, hur kommer det sig att hon gav sig iväg på detta livsfarliga uppdrag? Vem var Sigrid, den kamrat också sjuksköterska som hon reste med?
Jag känner mig väldigt gripen av hela historien om hårt arbete i kyliga sjuksalar i sanatoriet utanför Jyväskylä. De ideliga flyglarmen vid klart väder och månsken, Molotovvädret. Omhändertagandet av smutsiga och sårade patienter som kom direkt från fronten då kanske 100 på en gång med samma tåg, tågen som alltid kom nattetid. Bristen på instrument och material, gips var så dyrt att man inte kunde använda det så mycket som man ville. Splitterskadorna, de infekterade såren, halmmadrasserna, språksvårigheterna. Hur var det att komma tillbaka? En tid jobbade hon på Centrallasarettet i Eskilstuna, hur togs hennes erfarenheter emot där?
Men varför var jag inte intresserad och varför var inte hennes barn intresserade. För min man , som inte är så haj på skrivstil, så är detta också nyheter.När man är ung så är man förstås mest intresserad av sig själv och hon gick bort redan 1973 så vi fick bara några några år att lära känna varandra.Men ändå - sorgligt att vi var så uppe i oss själva då. Nu känner jag mig riktigt tagen av hennes historia, tyvärr alldeles för sent.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej! jag skriver om svenska sjuksköterskor som reste till Finland under vinterkriget med en svenska organisation som hette Finlandsjukvård. Var det så att din svärmor hette Karin Gustavsson och kom från Eskilstuna där hon arbetat på en kirurgavdelning. Jag har nämligen en kvinna med det namnet i mina dokument. Hon var 25 år och placerades i Jyväskylä. Hon var en av 139 sjuksköterskor som reste över till Finland. Jag kommer vara klar med mitt arbete i år - våren 2019. Du får gärna kontakta mig på Omvardnadsinstitutet@gmail.com
Med vänlig hälsning Susanne R Suvanto
Åh,så spännande. Jag mailar dig.
Skicka en kommentar