Måste man verkligen ut och resa

- Vi måste ju få resa i sommar, det är ju då vi skapar våra minnen. Hör det sägas av en dam i medelåldern som företräder nåt som har med resor att göra. Jag förstår av henne att  resa gör att man mår bra som människa, barns utveckling främjas att det på det hela taget är nödvändigt.

Visst är det trevligt att resa - men är det nödvändigt? Icke nödvändiga resor ska ju undvikas.

Idag undviker vi i SPF en resa mot hemligt mål och på måndag undviker vi att flyga till Budapest. Igår när mitt promenerande tantgäng skulle åkt med Kinnekullebanan till Lidköping åkte jag och maken inom tidsmarginalen till Hjälmare docka. Där är serveringen öppen, goda matiga våfflor serveras och det är gott om plats mellan borden - bra ställe för riskpersoner. Vi träffade  B och J och bytte grejer med varandra. Några stolar och en fruktservis från makens föräldrahem vilka jag i åratal försökt prångla ut vill Linnea ha, minnen efter morföräldrarna hon aldrig fick träffa. I byte mot tomma äggkartonger fick vi bruna o fina ägg från svägerskans hönsgård. En helt klart utvecklande resa.

  Jag tänker på det där hon sa om att man måste resa, att barn behöver resor och hur det var i min barndom. Då lyste resorna i stort sett med sin frånvaro. Är man uppväxt på ett arrendetorp i en liten gruvby så ägnas ju det som kallas semester åt höskörd. Räfsa hö, köra in, dra slipsten, rensa rov- och potatisland är vad sommaren fick ägnas åt. Förstås även bada, meta, plocka smultron men inga resor. Jag kan heller inte påminna mej att nån reste bort de där tre veckorna som var semester på 50-talet.

Att flyga till New York över en helg eller till London eller Paris för att shoppa eller till nån avlägsen strand för att göra ingenting det går ju inte nu. Och vi får ju inte åka till Cypern som alla andra. Inte heller i Norge eller Finland är vi välkomna. Konstigt för oss i detta land, vi som ändå vet bäst, förskräckligt orättvist och diskriminerande tycker man på hög nivå.

    Men nu är det fina tider för oss som trivs med hemmasittande, som avskyr trängsel, köer och långa flygresor. I nuläget slipper vi tänka ut fantasifullt trovärdiga undanflykter för att slippa gå på jippon som vi inte gillar. Gyllene tider för oss som är måttligt roade av allsång och roliga historier. Man får träffa dem man gillar utomhus med picknick eller hämtmat - hur utvecklande som helst.