När ortopeden spikade ihop mig i vintras så skrev han nåt i journalen om att mitt ben inte var så starkt. Detta förvånade mig mycket.Jag har alltid trott att jag har en stark benstomme.
Jag vet ju inte riktigt vad han menade. Var det kanske som att skruva i maräng? Vid återbesöket frågade jag lite om det. Han kan ju inte minnas alla benbrott så han skickade remiss och nu har jag varit på undersökning.
Undersökningen görs med svag röntgenstrålning, sköterskan hade inget blyförkläde, och går på en kvart. Så nu har jag sett ryggrad, höfter och ben och mina värden låg bättre till än snittet för min ålder. Bra tycker jag även om jag inte kommer att utmana ödet i fortsättningen. Inga promenader till soptunna med räkskal vid isföre i vinter.
Jag har blivit några centimeter kortare men det är ju det vanliga. "En växer utför sôm korômpa" som min mormor sa.
Lika stark som förut alltså - skönt att veta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Grattis!! Du är en av de olyckliga som jag valt ut som offer för en Award som jag själv klarat av precis nu!!
Strunta gärna i den. Det brukar jag göra i normala fall .. ;-)
Skönt att veta att benstyrkan är kvar, nu om inte förr - när man inte är uppbunden av arbete längre - har man ju tid att vara aktivare än någonsin - ja, om man inte halkar på isfläckar förstås!
Anybody - ska göra ett försök denna gång men jag kanske inte skickar den vidare.
PO66 - jag börjar tro att ortopeden blandat ihop mig med nån annan. Han opererade ju på löpande band den där lördan.
Skicka en kommentar