söndag 27 november 2011

"Det blåser i träa idag"

Skyltsöndag idag och ett djefla blåsande. Regnet kommer farande vågrätt och gör att sovrumsfönstret ser ut som ett gammaldags slaktarfönster. Marschaller, glögg, pepparkakor och allmän tomtekomers allt detta kommer nog att få det lite jobbigt idag.
Jag tänker nog inte ens gå ut. Jag sitter inne och lyssnar på blåsten, mycket byig vind som böjer björkarna och de unga tallarna på ett oroväckande sätt. De större tallarna ruskar bara på sig, undrar om det är ett bra tecken eller tänker de lägga sig över oss. Orolig är jag i vilket fall, blåsväder gör mig alltid nervös.
Men man kanske skulle ge sig ut ändå - om det bara inte regnade så förskräckligt.
Och nu larmar lokalradion om nerblåsta träd.
Kan vi inte få ett stilla, rogivande snöfall i stället?

7 kommentarer:

BarbroLi sa...

Ja det gäller att hålla i sig när det blåser så här! Berit lär det vara - stormen alltså. Hon kommer från Norge.
Här mitt i sta´n känns det dock inte så oroväckande som bland tallar och granar. Ta en mugg glögg till- så lugnar det sig!

Charles sa...

Tja!
Det mojnade och fullt med folk i gamla Matmarknad. Varmt så kavajen åkte av. Men vad skall till för att tävla med mjukisbyxor, eget soffhörn och varm glögg? Nog försökte man med lotter, hantverk och kaffe med hembakta lussebullar. Å visst är det roligt att träffa gamla bekanta.

Ha dé gôtt!

Cici sa...

Våra stormvindar passerade i går och togmed sig lite av varje. Flera träd på vår skogsmark, grannens växthus och byns adventsgran. I dag har det dock varit stilla.
Du kan vara glad att du inte har någon hund att gå ut med en sån där dag.

epsilon sa...

BarbroLi - det gick bra, inga
stormfällen men glögg.
Charles - vad bra att ni var inomhus och att det var fart på kommersen.
Cici - hårdare hos er tydligen, här står växthus och granar kvar.

Lennart sa...

I söndags blåste det ordentligt utanför mitt hus men jag höll mig inne. Det kändes tryggast så. Jag såg hur fönstren vibrerade och hörde hur det smällde och flög saker ute på gården.

Marianne sa...

För mig var det särskilt spännande när det blåste som värst och jag försökte hålla lill-bilen på vägen. Det kändes ungefär som om det var punka på alla fyra däcken. Jag kom till jobbet i alla fall, puh!

epsilon sa...

Lennart - det gjorde du nog rätt. Nerblåsta fasader är ju inte att leka med.
Marianne - ta Mitsubishin vetja, den lär väl inte blåsa i diket.