Nu har jag fått min julklapp - halkkörning med skidcar på flygfältet i min lilla hemkommun.
Eftersom jag tog körkort långt före halkbanornas tid så har ju övningstillfällena varit ytterst få.
Sen har det ju varit som dottern konstaterade redan när hon var tre:"När pappor är hemma då kör inte mammor bil, men när pappor inte är hemma då kör mammor bil."
Visserligen körde jag ju en hel del i slutet av mitt yrkesliv när jag hade kontor på flera ställen men för det mesta sitter jag ju passagerarstolen när vi är på väg nånstans. Det går ju fortast om maken kör.
Lite nervös var jag ju men Klas,bilskolläraren, var så pedagogisk och lugn så jag blev också lugn.
Tvärnitar på is, dåliga bakdäck, dåliga framdäck, sommardäck, vattenplaning allt kan simuleras i skidcaren - alla moment fick jag prova i stegrande hastighet.
Mängdträning är ju vad jag behöver, så jag fick testa många varianter. Snurrade ibland så konerna på slalombanan flög men jag kände ju att jag lärde mig en hel del, speciellt om hur jag själv reagerar.
Nu känner jag mig som en bättre förare, jag kommer inte att köra fortare än jag brukar men jag kan nog känna mig lugnare när det är dåligt väglag.
Men vattenplaning ska jag undvika att få - så totalt chanslös som är då det vill jag inte bli.
Det var verkligen så rolig, läraren var så bra. En verkligt bra julklapp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Haha, vilket observant barn jag var =)
(Nu kan jag visst lämna kommentarer igen som du ser.)
Kul att du gillade klappen så mycket! Tror att det vore bra för alla att få sladda under kontrollerade former med jämna mellanrum. Man lär sig mycket ganska fort men får man inte öva så glömmer man ju igen.
Vilken bra julklapp. Skulle själv behöva en sådan träning, har aldrig råkat ut för en sladd så jag har ingen aning om hur jag skulle reagera. Förmodligen helt fel!
Å vad jag avundas dig! Jag fick också en sån dag gratis. Det var min dotter som vann en tävling i en av de kommersiella radiokanalerna. Priset var för två personer och hon gav mig det andra priset. Wow så kul OCH så nyttigt det var. Det enda var att jag funderade på efter någon månad hur det kom sig att jag var tvungen att byta bromsskivor på min nästan nya bil...... Vi fick nämligen välja om vi ville köra med egen bil, vilket jag valde, för att jag tyckte att det var bra att veta hur just min bil skulle kunna kännas i olika krissituationer.
Farmor tog sitt körkort i 60-årsåldern, hon körde moped istället när hon skulle någonstans. Själv har jag kört lastbilar och olika bussar på Ytongbanan ett antal gånger för att känna hur det känns att halka runt med tunga fordon. En turistbuss t ex stannar efter ca 120-140 meter när man kör 50 och sen tvärbromsar på en halkbana. En ledbuss är lite tyngre och kan även plötsligt sladda lite hur den vill med den bakre delen... Så när jag sitter bakom ratten i en vanlig bil så är en svensk vinterväg inget bekymmer. Jag kör även dubbfritt och använder sällan bromspedalen, jag parerar bara med gasen och vrider lite lätt på ratten.
Det var en alldeles utmärkt julkapp du hade fått, vilken bra idé.
Karin - redan då var du både observant och välformulerad.
PO66 - det var verkligen så lärorikt.
Känner nu att jag vill gasa lite extra i den isiga kurvan.
Lisette - var nog tur att man inte kan ta sin egen bil, skulle nog fått tusen motorstopp,körskolans är automatväxlad. På www.laxatrafik.se finns en liten filmsnutt.
Lennart - du kör nog precis som min bilskollärare tycker att man ska köra.
Cici - verkligen bra och rolig. Skulle vilja ha en lektion i veckan.
Skicka en kommentar