Att överföra information är rätt så krångligt men det är väl ändå märkvärdigt att det ska nästan fem månader och ett otal telefonsamtal att få veta resultatet av en rätt så enkel undersökning.
Ortopeden, som spikade ihop min fotled, skrev ju i journalen att jag hade dålig benkvalitet, så i oktober 2011 röntgades min ben och höfter.
Svar skulle komma, oklart från vem som det skulle visa sig.
Februari 2012 - fortfarande inget hört. Ringer ortopeden på USÖ. Skickas runt, får olika svar om vart jag ska vända mig, hamnar hos min vårdcentral, doktorn ledig men sköterskan säger att nu ska jag få veta.
Detta var för fjorton dar sen.
I går ringde jag igen, aningen irriterad. Får en telefontid, sitter och väntar. Nu är doktorn sjuk, varför hon inte hört av sig kan ju den stackars syster Ingrid som får ta emot min irritation inte veta.
Att jag har ovanligt bra benkvalitet får jag veta av den läkare som ringer upp mig sent på eftermiddan. Den medicindoktor som tittat på mina plåtar utesluter att det är benskörhet som var orsak till frakturen, Däremot har hon noterat att jag blivit kortare och rekommenderar ( 23 november) ortopeden att min rygg bör röntgas för att utesluta kotkompression.
Ingen reaktion från ortopeden på detta, inget meddelande från vårdcentralen, båda parter tycks tro att detta ska nån annan meddela.
Men nu ska vårdcentralsdoktorn skicka remiss, till länslasarettet, för rygg röntgen så får vi se varför jag "växt uttfôr sôm korômpa" som mormor brukade säga.
Sen kan jag ju fortfarande undra vem den bensköra tanten är. Det var många operationer den där februarilördan med all time high på frakturer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Efter G:s olycka i maj förra året har vi samma tråkiga erfarenhet; ingen ser helheten eller tar ansvar för att meddela resultat, boka återbesök eller göra uppföljning. Och precis som du säger så får man olika besked beroende på vem man frågar, suck.
Marianne - att få en tid för en undersökning som försäkringsbolaget betalar o doktorn gör utanför arbetstid det gick snabbt som attan. Konstigt va?
Kan det vara den gamla svenska långbänken som är där och lurar? Något år då jag ringde vårdcentralen för att få träffa doktorn och lämna några rör blod för att förlänga mitt recept på Levaxin fick jag en lång utläggnning om hur underbemannade de var, att doktorerna plötsligt bytte till någon annan vårdcentral och jag kommer inte ihåg vad mer.
Lennart - jag tycker inte att vi ska behöva veta sånt. Är meningen att vi ska lite dåligt samvete för att vi stör dem?
Skicka en kommentar