Göteborgsvarvet, ishockey och Esc

Göteborgsvarvet har väl aldrig intresserat mig speciellt mycket. Förrän nu. Vårt gudbarn, som nyss var en liten flicka, men nu är en vuxen och kapabel tvåbarnsmor ringde i vintras och undrade om hon fick kinesa i vår lägenhet för hon skulle springa de där 21 kilometrarna.
Det var ju extra trevligt att hon och sambon kom förbi och fikade, fick nycklar, kartor och goda råd om parkering.
Så under den här intensiva idrottshelgen så blev alltså inte bara hockey utan även  löpning för vår del. 
Canadamatchen trodde jag ju att de skulle förlora så den försökte jag glömma bort. När de spelade mot Finland så var jag i köket hela tiden och trots att experterna på radion hela tiden sa att Tre kronor skulle vinna så var det nervöst.
Fast innan den matchen var det ju utsändning från Göteborg. Så där satt vi och tittade mest för att se hur mycket vi skulle känna igen när eliten svischade förbi på Norra Älvstranden. Det är ju otroligt att man kan springa en halvmara på lite drygt en timme.  När eliten gick i mål var det flera timmar kvar innan vår guddotter fick starta. Åskvärme, skurar, stark vind och till pappersmassa uppblötta vattenmuggar till trots så genomförde hon det hela på bra tid. Strålande bra gjort.
Finalen i hockey blev ju också onödigt spännande, så när den där utvisningen kom i tredje perioden så gick jag ut i tvättstugan och kom tillbaka när det stod 4 -1. Då kunde man ju andas ut.
Jätteroligt att de där helgonförklarade tvillingarna inte blåser upp sig av allt beröm utan framhåller att segrarna  hänger på hela laget. Så visar sig storheten.
Sen var det ju musiktävlingen också men den har jag svårt att intressera mig för. Somnade i svenska låten, det är ju både långt och sent. Och segt.
 Så jag har ingen aning om huruvida rätt låt vann.