torsdag 16 januari 2014

Sju systrar

Sju systrar födda i mitten av artonhundratalet på gården Häckenäs vid Vadstena skaffade sig yrkesutbildningar, gifte sig aldrig och fick inga barn. Pappan var riksdagsmannen Jonas Andersson. Han representerade bondeståndet i den gamla ståndsriksdagen, men han gjorde mycket för jämställdhet och ingick i den liberala gruppen efter ståndsrikdagens upphörande.
Om detta föreläste Ingrid Hartman Sundberg i går kväll i vår föreläsningsförening.
Jonas Andersson satt i riksdagen, landstinget, kommunalstämman och en massa nämder. Samtidigt hade familjen genom gifte en stor gård att sköta, vilket ju föll på hustrun. Och trots att han nästan aldrig var hemma så föddes 14 barn i äktenskapet varav 12 blev vuxna.
Det kanske var moderns enorma arbetsbörda som avskräckte flickorna från att gifta och uppfylla kvinnans viktigaste livsuppgift.
Trots att det knappt fanns några utbildningar så lyckades tre av dem bli folkskollärarinnor, en dövstumslärarinna, en sjukgymnast, en telegrafist och en fotograf. De var verkligen banbrytande och gav sig in på områden som tidigare varit stängda för kvinnor, ogifta kvinnor blev ju inte ens myndiga förrän i mitten av artonhundratalet. Självständiga och tuffa var de, de ville t.ex inte heta Jonasdotter efter tidens namnbruk utan de tog namnet Häckner efter gården Häckenäs. (och ja Carl-Einar tillhör släkten.)
De fem bröderna kunde skickas till skolor i Vadstena och Stockholm, skolor som ju inte tog emot flickor. Men de gjorde inga inbrytningar på nya områden utan blev kvar i skog och jordbruk.
För hundrafemtio år sen var ju systrarna undantag men är dem och många andra som vi har att tacka för att vi ändå har kommit ganska långt på vägen mot jämställdhet.
Vi behöver inte vara under förmyndarskap, vi förvaltar våra egna pengar, vi har rösträtt, inga yrken är stängda för oss, iaf inte formellt.
Så tack ska ni ha systrarna Häckner.

Inga kommentarer: