- Jag har väl grå starr jag som alla andra! Det var vad jag svarade optikern när han frågade om läget. Statistiskt sett så borde du ha det svarade han men se på tusan inga spår av grått i mina ögon.
För tre år sen gjorde jag förra kontrollen, ingen förändring i synskärpan och en ointresserad dam bakom disken gjorde att jag inte valde nya bågar då.
När man är närsynt så behöver man ju lite goda råd om vad som passar och nu hade jag maken med. Ganska snabbt bestämde jag mig för riktigt neutrala silverbågar men så var det ju de där röda som jag såg direkt när jag kom in i butiken. Maken var lite hummande och tveksam och så är det ju rätt dyrt, drygt 7000 kr är ju mycket pengar. Men tar man två par så blir det halva priset på glasen på nummer två.
Nja - det blir ju 12000 kr. Med min uppväxt i små ekonomiska förhållanden så är jag lite försiktig med att låta tusenlapparna fladdra hur som helst. Så det blev bara de där diskreta. Sen åkte vi till specialisttandläkaren i Örebro där maken plöjt ner stora summor på titanskruvar och även bidragit stort till övertandhygienistens lön. Och tankarna malde - jag körde ju med de gamla bågarna i sex år, de röda var ju bra snygga, man har dem ju på näsan vareviga dag.
Så till slut så ringde jag till optikern och sa att jag tar de är röda också. Den nya, trevliga och hjälpsamma medarbetaren i butiken tyckte att det var ett klokt beslut så nu har jag röda bågar på näsan, tusenlapparna fladdrade iväg och den grå starren lyser med sin frånvaro.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar