Ohms lag

- Bara man kan Ohms lag så klarar man sig sa en ung röst bakom mig på bussen. Den tillhörde en i den stora skaran ungdomar som strömmade på vid Lindholmen. Jag roar mig ofta med att tjuvlyssna när jag kommer åt och nu diskuterades lärare, läromedel, schema och laborationer. Ellära var på tapeten och kritiska synpunkter duggade tätt. Kände så väl igen mig. För snart 50 år sen så satt jag och mina kurskamrater på samma sätt fast inte på bussen utan på Ofvandahls konditori i Uppsala. Vi hade föreläsningar klockan åtta varje morgon i aulan på V-Dala nation där det kunde lukta både rök och öl efter sena fester och vårt tålamod med föreläsarna var ofta begränsat. Så på rasten mitt i föreläsningen föll vi ofta för frestelsen att smita - kaffe, wienerbröd och en cig lockade mer. Nu var det knappast Ohms lag som vi diskuterade, den skulle vi nog haft svårt att greppa med våra gedigna kunskaper i latin, grekiska och andra humanistiska ämnen. Det var tonen i samtalet jag kände igen - det ungdomligt kritiska.
Sen klev jag av vid Domkyrkan, lunchade med dottern och sen blev det lite planlös vandring i affärer som lockar med både rea och sale, detta löjliga ord. 50% på reapriset är lockropet för dagen. Reor gör mig lite låg, jag handlar aldrig på rea, vill aldrig ha något. Så jag gick till Gudrun Sjödén och köpte en randig top, det som hette jumper förr. Ur den nya kollektionen sa damen i kassan men den är snarlik de fem andra randiga jag har.
Eftersom småländska Monica gjort intryck på mig så gick jag till Stenpiren och tog gratisbåten till Lindholmen där det var jättemånga som ville tillbaka över älven. Undrade hur många av dem som kan Ohms lag. Jag kollade lagen på Wikipedia och för mig är den helt obegriplig. Begreppen är fullständigt tomma på innehåll för mig så jag kan inte säga att man klarar sig om man kan Ohms lag.