Om man får lunginflammation nu ...

Himla tur att det var i höstas som hon fick lunginflammation min arbetskamrat och vän.
Ålder och lite andra bakomliggande faktorer gör det ju kritiskt för en senior i det läget. Att då få komma till ett länslasarett som enligt Doktorsguiden är ett av de två bästa i Sverige ökar ju förstås ens chanser. Syrgas, antibiotika och näringsdropp och nån vecka med all inklusive blev räddningen den gången. Men hade varit nu - en kall hand kramar mitt hjärta.
 Ett lite skröpligt fodral men med de mentala krafterna obrutna  klarar man sig från hemtjänsten. Larm, städhjälp och en bra granne - så får man ordna för sig i den här nya verkligheten.
Jag som är tio år yngre men ändå så pass gammal så jag är den där gruppen som nog inte skulle få syrgas vid andnöd kan ju bara vara tacksam över att vi ännu klarar oss själva. Maken som precis har blivit lite för gammal i folkhälsomyndighetens ögon kan ju fortfarande åka till Ica och Systemet, allt annat kan man handla på nätet med hemleverans.
Hur vår lilla kommun klarat sig, hur många som gått bort i förhållande till folkmängden vet jag inte men smittan har varit inne i hemtjänsten och på något boende. Just nu verkar det var smittfritt men hur det är i samhället i övrigt kan man ju inte ha en aning om eftersom ingen testning sker. Att man inte kommer igång med testning är ju skandalöst men det sitter ju en massa småpåvar i regioner, MSB, socialstyrelse och folkhälsomyndighet som alla tycker att de har mest rätt. Och sen står ministern där och vet väl just nu inte vem hon ska skylla på, vill bara betona att inget är hennes fel.
Så en himla tur att att det var i höstas som lunginflammationen kom.