måndag 10 oktober 2022

Stenar mot rutan

 Vi hade kommit en liten bit in i vårt yogaprogram när det började väsnas utanför. Lokalen vi håller till i är orienteringsklubbens stuga. Här startar vandringsleder och elljusspår och terrängen är som gjord för orientering. Vi har råkat ut för störningar redan för nån vecka sen med en högstadielärare som trots att det finns bord och bänkar 50 meter bort dukat upp med kartor precis utanför dörren. 
Mycket störande var det redan den gången men nu blir det etter värre. Kanske bidrog den vänliga lappen som bad om tystnad till att skrik och bråk blev värre och värre. För när A, ledaren för vår grupp varit ute och pratar med elever och ledare så hoppar elever upp för att kika in genom fönstren och grejer  kastas mot stugan, det springs runt huset och sen kommer några riktiga smällar - stenar mot fönstren. Bara tur att de inte gick sönder. Det känns riktigt obehagligt och vi avbryter vårt yogande. Det lugnar sig för eleverna blir ju utskickade för att leta kontroller. A och A pratar med lärarna, åtgärder ska vidtas, föräldrar ska kontaktas och det är ju bra men vårt yogatillfälle är ju förstört och mitt hjärtflimmer flimrar. 
En bagatell att några tanter blir störda i sitt yogande kan man ju tycka och bara rycka på axlarna men A tar tag i det hela. Och så måste det ju vara, man får inte bara sopa sånt här under mattan. Vuxna är skyldiga att reagera på dumheter. När vi bytt om och ställt lokalen i ordning så är eleverna utskickade i skogen, lärarna är kvar, lugnet har brett ut sig och vi hoppas att vi kan få yoga oss i lugn och ro nästa vecka, men obehagligt var det.
 
 

 

 

 


Inga kommentarer: