onsdag 4 augusti 2010

Tänk att det kan lukta så illa av ett segel. En gammal spinnacker, varför är den sparad förresten, som låg i botten av en hög med segel i förrådet. Jag passar på med diverse röjningar när maken är borta. Det går fortare då eftersom vi har lite olika syn på vad som kan vara "braatthasaker". När det där seglet var med så låg det för det mesta i en lucka i förpiken för det är ju inte så ofta väder för spinnacker när det är familjesegling. Men den luktade illa redan då, som spyor närmare bestämt. Och det är en lukt flera av oss i familjen är bekanta med för egentligen är det nog bara maken som aldrig blir sjösjuk.
Egentligen började jag röja för att få plats med den nya fina resväskan jag fick på min födelsedag. Upp med några gamla resväskor på vinden. En är farfars gamla inrökta läderväska, den andra en blytung Samsonite som är lite trasig, får ej slängas - kan vara bra att ha enligt maken.
Det var då jag märkte att det nog var rätt så dammigt så ut åkte allt som låg på golvet, segel,
segelduk, massor av för länge sen utgångna sjökort, väskor av alla sorter, sjösäckar och den stinkande spinnackern.
Nu är det så snyggt i förrådet, segelsäcken ligger på vädring, avfuktaren har fått gå ett tag och en tur till till återvinningen med wellpapp och annat skräp blev det.
I morgon kommer paddlaren hem, då blir det nog en diskussion om den där segelsäcken.

1 kommentar:

Cici sa...

Det där låter så bekant! Ja, inte att vi har segel och diverse sjöattiraljer i förråden, utan att ett hushåll ofta består av en sparare och en rensare.

Man får, som du, passa på att rensa då spararen är bortrest. Ofta märker dom aldrig att grejorna är borta, men det har hänt att jag dragit ett nödlögn om att jag inte sett till en viss sak som plötsligt saknas.