Jag samlar på broar, att åka över dem alltså. Fick ett par nya på vår lilla tur till norra Tyskland. Vi, maken och jag, åkte tillsammans med svägerskan B och svågern J i deras blänkande nya bil.
Polsk färja från Ystad till Swinoujscie dit vi kom tidigt i gråregn och blåst. Första stoppet blev Peenemünde, varifrån V1 och V2-raketerna avfyrades mot Amsterdam och London. Avfyrningsramp, raketmodell, ingångsbunkern och ett museum i det väldiga kraftverket gör stället väl värt ett besök.
Prora på Rügen, Hitlers semesterort där 20000 personer åt gången skulle avnjuta kollektiv frihet i enorma matsalar och idrottsanläggningar, fick också ett besök. Man undrar ju hur det skulle gå till - hur stora ska köken vara för att laga mat åt alla och hur många skulle ha behövt jobba där? Nåja det kom ju aldrig till användning som semesterhotell, 1939 när det skulle varit klart fick de ju annat att tänka på. Idag finns ett museum, ett diskotek (!) och en kebabservering men det mesta bara står där inhägnat av staket och taggtråd. Svårt och dyrt att riva men alla rum med Seeblick, ett stenkast från den fina stranden.
Till Arkona, fyren på Rügens nordspets, får man en promenad på två kilometer. Dit gick vi i en häftig regn- och hagelskur. Fyrtorn, bunkrar och en obruten havshorisont finns därute. Tillbaka till parkeringen tog vi det lilla tåget.
Greifswald, Stralsund och Wismar, vackra städer med minnesmärken från den svenska stormaktstiden, Heiligenhafen och Puttgarden med nutidens svenskinvasion besökte vi också. Herregud säger jag - den där spritpråmen vid färjeläget! Vi handlade ju förstås men undrade över detta med egen konsumtion när man såg en del släpkärror.
Av broar blev det två nya - den öppningsbara vid Wolgast och den höga Stralsundsbron och tre gamla bekantskaper - Fehmarbrücke, Storströmsbron och Öresundsbron.
Vi bokade inga hotell i förväg, hittade rätt så lätt bra och prisvärda hotell. Lite knivigt var det fredag kväll eftersom säsongen absolut inte är över. Vi hamnade till slut i Boltenhagen fast vi tänkt oss Wismar. Men då kunde maken och svägerskan kasta sig i det 15-gradiga Östersjövattnet samtidigt som tyskorna promenerade förbi i sina täckjackor.
Goda frukostar, bakelser till förmiddagskaffet och rejäla schnitslar till middag gör att jeansen känns trånga men resan var ett trevligt litet avbrott i vardagen.
Vädret kunde förstås varit bättre. Solglasögonen hade man inte så stor användning av.
Men jag fick ju åka över broarna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Tänk, det har jag aldrig funderat på, att man kan spara på broar. Det låter i alla fall som om det blev en trevlig och lärorik semesterresa, och att ni kom hem välbehållna.
Cici - det är så häftigt att åka över höga broar. Höga kusten, Stora Bält, Tjörn - det finns så många.
Det är väl inte vilka broar som helst som kommer in i den samling.
Kul idé. Det finns en del att välja på i Sverige och i Europa.
Trevlig semesterresa ni haft.Hitler hade många stora framtidsvyer, jag ryser när jag tänker på allt elände han ställde till med.
Visst kan man fundera över svenskarnas köp för eget bruk men lite delar de nog med sig.
Jag blev nyfiken vem som låg bakom din blogg och här är jag nu.
Du verkar ha mycket att skriva om.
Jag ska läsa lite hos dig och jag
återkommer. Själv är jag också pensionär och intresserad av det mesta.
Ha en trevlig helg.
Kram
Det är väl inte vilka broar som helst som kommer in i den samling.
Kul idé. Det finns en del att välja på i Sverige och i Europa.
Trevlig semesterresa ni haft.Hitler hade många stora framtidsvyer, jag ryser när jag tänker på allt elände han ställde till med.
Visst kan man fundera över svenskarnas köp för eget bruk men lite delar de nog med sig.
Jag blev nyfiken vem som låg bakom din blogg och här är jag nu.
Du verkar ha mycket att skriva om.
Jag ska läsa lite hos dig och jag
återkommer. Själv är jag också pensionär och intresserad av det mesta.
Ha en trevlig helg.
Kram
Polargrevinnan - välkommen, roligt att du tittar in. Jag gör sammaledes hos dig.
Prora, där var jag några dagar en sommar. Känner en engelsk konstnär som bor i Tyskland och har en kollega som hade sin ateljé i de kilometerlånga övergivna husen längs stranden. På dagarna tog vi promenader längs den långa härliga stranden till Binz. Det var härligt skönt att bada där också. Nu bor konstnären på ett annat ställe på Rügen men dit har jag inte varit.
Lennart - tänk om den där anläggningen kunde användas till något. Den är ju så enorm och stränderna utanför så fina. Men det kanske fortfarande påminner tyskarna om det de helst glömma.
Skicka en kommentar