Min mormor, Alma född Mattson Kejsare i Lönnhöjden, Rämen, var full av ordspråk och talesätt.
Hörde dem hela min barndom och ungdom och ibland dyker de upp.
Cici skrev om och fotade göken och det är ju så att när man hört göken för första gången
så får man lägga undan vantarna. Vantar skrämmer bort göken och det medför ju också att våren stannar upp. Farliga grejer alltså.
Barbro Li berättade om sitt fina grönsaksland där mangolden inte kommit upp. Jag jämförde då med persilja som tar så god tid på sig att gro. Fröna måste nämligen ner till skam och vända innan de kan sticka upp sina groddar.
En till som jag inte har glömt är den här. När jag växte upp hade vi en vedeldad spispanna i köket och jag hade lite svårt att komma ihåg i vilket läge spjället skulle vara när man skulle tända i pannan. Då säger min husbehovsreligiösa mormor: han ska stå rätt ut som på en ogudaktig. Ja, sen kom man ju ihåg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Åh vad roligt! Kan du inte skriva ner fler som du kommer ihåg? Var det hon som sa "när musen är mätt så är mjölet beskt" och "min dräng hade också en dräng och drängdrängen åt lössen upp i fjol"?
Min kommentar var så illa skriven att jag tog bort den och försöker på nytt:
De gamla ordpråken är verkligen träffande och lite lagom så där vågade eller skrämmande. Förr hade man inte tillgång till böcker och webb utan var tvungen att ha det mesta i huvudet och då gällde det nog att dom var av det slaget att man mindes dom.
Det där med göken och vantarna var helt obekant för mig men kan nog stämma till och med här uppe.
Hur spjället ska vara är förstås en viktig sak och ordspråket var väldigt roligt.
Min mamma använde sig ganska ofta av orden "Min dräng hade också en dräng" men längre än så var inte hennes ramsa. Vi förstod ändå vad hon menade.
Nu är du mormor själv! Måste komma ihåg att ge Ivar alla de där klokheterna!
Jag har lärt mig att man inte får härma göken för då kommer det blod i gökens mun! och det vill man ju inte!
Skicka en kommentar