Yrsel

Yrsel och illamående är vad maken drabbades av på påskdagskvällen. Han var nog lite undrande och förvånad eftersom han aldrig är sjuk. På annandagen var han lite trött och yrslig, låg mest och läste men framemot kvällen piggade han på sig, så där som de gör hela släkten på hans sida. Och så var det ju nåt viktigt på gång på jobbet på tisdagen så även om jag tyckte nåt annat så var han så pigg att han tog tåget till Göteborg.
- Om jag inte känner mig bra så kommer jag hem i kväll det var beskedet.Och när jag ringde strax efter lunch för att få veta hur det skulle bli då låg han redan i ambulansen. Hade ju varit orolig innan och nu blev det ju riktigt illa.
- Oroa dig inte i onödan nu mamma sa Anders när jag ringde honom  med givetvis malde hjärnan igång med allt otäckt det skulle kunna vara,
Nervös väntan innan han ringer: virusinfektion på balansnerven. Hela tillvaron snurrar , man kräks och man kan bara ligga still och blunda - det är förstås inte så kul men jag andades ändå ut och tänkte att det var skönt att det "bara" var det.
Nu har han insett att han inte kan ta tåget hem men han hade hoppats på en sjuktransport hem till Laxå. Det ville inte läkarna utan han får stanna minst en natt till, man måste ju kunna behålla nåt av det man äter och dricker.
Om han inte får sjuktransport, olika landsting gubevars, så är jag och pojkarna beredda att köra ner och hämta honom. Men då måste han ju kunna sitta utan att kräkas.
Jobbig att vara sjuk och kanske extra jobbig för den som aldrig varit sjuk och med förvåning får inse att även han kan drabbas. Och jag och barnen  är förstås mycket tacksamma över att det "bara" är ett virus.