När man gått iland

Maken seglar på det stora innanhavet. Nea, 33 fot, ska från Lidköping till hemmahamnen i Kristinehamn.

Han lägger ut bilder på FB  från Malberghamn på Djurö  där han ligger på kryssarklubbens boj, jaktvillan  på södra delen av ön och kronhjortarna. Fyren skymtar i bakgrunden på ett foto. Då saknar jag plötlsigt det där med båtlivet. Den fyren skulle jag vilja komma till igen. Jag gillar fyrar, är med i Svenska Fyrsällskapet, och just den här fyren på Djurö blev extra speciell för mig efter ett författarbesök vi hade på mitt högstadium. Ensamma på ön av Gun Jacobson handlar om en fyrvaktarfamilj som ska lämna ön för vintern men alla får inte plats i båten, Ett par barn ska vänta några dagar men sen gör is- och väderförhållanden att de måste övervintra. Den bygger på en verklig händelse och när man går runt där i ensligheten så kan man ju bara undra hur de lyckades överleva. Till fyren skulle jag vilja komma men jag vill inte göra seglatsen dit. 

- Jag har kräkts tillräckligt i den sjön brukar jag svara när folk frågar varför jag är ilandstigen. Varje sommar var det ju stor del av makens semester och även vår- och hösthelger på sjön, I norra Vänern är det aldrig trångt det finns gott om naturhamnar som skyddar för olika vindar men det är ju en stor sjö. Mellan Kristinehamn och Vänersborg är det ca 90 distansminuter, dvs ca 17 mil. Inte långt med bil men med segelbåt tar det sin rundliga tid. Den rådande vinden sommartid är ju sydväst och ska man då kryssa så tar det en evighet. Det tycker man iaf om man blir sjösjuk som jag ju oftast blev.innan jag fått sjöben.

För maken är det vägen som är mödan värd, dvs han gillar att segla, skota hem.,släcka på skotet, byta försegel, lova eller falla av. Eller hissa spinnakern vilket innebär att det är allvar av om det finns nån annan båt i närheten för då blir det ju automatiskt kappsegling. För mig har värdet i båtlivet varit att komma fram, förtöja, gå i land, upptäcka nya öar eller återse de gamla fina ställena. Men m stigande ålder, sämre balans och rörlighet så är det inte så lockande längre.

Men de där bilderna från Djurö, och fin bild från spinnakergång kan ändå få mig att längta tillbaka till den tiden.