måndag 15 februari 2021

Liten sjö, stor sjö

Den är inte stor Bäcksjön i Östansjö, Närke. Den ligger på gränsen mellan skogsbygden i öster och slätten i väster. Där var vi helgen och gonade oss i det strålande vintervädret. Tack vare att yngste sonen har goda vänner på trakten så kunde vi ha vårt basläger vid en brygga med grillplats i bästa läge i solskenet på nordvästra sidan. Plogad bana runt den lilla sjön, en liten plan spel med bandyklubbor och puckar. Det var mycket folk som gick, åkte skridskor, skidor eller spark. Att se barnbarnet Axels branta utvecklingskurva på skridskor är ju en ren fröjd
För mig som lagt av med skridskoåkandet tog det knappt 25 minuter att gå runt den plogade banan vilket borde betyda att det är ungefär 2 kilometer. Hur många varv ska då en skidåkare köra för att fullborda ett vasalopp? Vi började fundera för vi började lägga märke till en karl. Hade vi inte sett honom bra många gånger sa vi. Och när vi väl lagt märke till honom så såg vi ju att han var ihärdig. Ett varv för honom tog åtta á nio minuter och av en tålmodig man med en envis femåring som absolut skulle köra banan runt fick jag hör att skidåkaren faktiskt skulle köra motsvarande vasaloppet Bra många varv blir det ju men det finns  fördelar - ingen trängsel, inga uppförs- eller utförsbackar, troligen lätt att få nån att serva med blåbärssoppa och bullar. Fast envis måste man nog vara.
Denna strålande vinterhelg har vi varit på en stor sjö också - Vänern  tillsammans med dottern, mågen och de andra barnbarnen. På Söneviken söder om Hindens rev var det också välordnat med fina skidspår, skridskoslingor, bord och bänkar, grillbrasor och sittplatser. Det har två företagsamma privatpersoner som gillar att folk har det bra ordnat helt på eget initiativ. Inga avgifter, välkomnande och trevligt. När folk frågade vart de kan swisha för att bidra åtminstone till driften av snöskotrarna så skapade de en insamling till barncancerfonden och hoppades på 2000 kr. Nu är den uppe i nästan 50000 och det värmer ju hjärtat lika mycket som den härliga februarisolen. 
Så i väntan på vaccinet har vi det helt ok även om det inte blir nån fjällresa i år. Vartenda år sen 1977 , förutom då för tio år sen när jag precis hade brutit benet, har vi ju varit i Björnrike på sportlovet. men med detta makalösa väder är hemtrakterna inte så tokiga.

Inga kommentarer: