Att putsa fönster

Att putsa fönster - ett tråkigt företag som ska upprepas varje år. Hos oss sker det bara en gång per år, vi är ju inte så petnoga med sånt.
Förr var det av outgrundlig anledning alltid min uppgift. Maken hade ju alltid nåt viktigare för sig, båten, bilen eller nåt jätteviktigt på jobbet. Stora, kopplade fönster, först hänga ut från fönsterbrädet  och sen vingla på stege för tvätta utsidan. Putsa, granska, göra om för det var ju ofta nån fläck eller rand kvar.
 Sen när jag bröt benet bestämde jag mig för att det fick vara slut på det där vinglandet. Raska Rut kom gärna i två eller tre varianter. Med långa skaft på sina trasor och skrapor var de ofta klara med alla rutor på en timme. Inga fläckar och ränder efter dem inte.
Lite jobbigt var det ju med allt plock runt omkring, blommor, gardiner och pyngel.
Trendbrottet kom för några år sen när Kärcher la ut en bombmatta av annonser för sin mirakelmaskin. Tank vad en motor kan göra för att höja intresset för ett urtrist göra.
En sån skulle vara bra, och lägenheten i Göteborg behöver ju också putsning.
Så nu sköter maken denna syssla. Ja, när båten är sjösatt förstås.  Fast jag blir ju inblandad. Att torka karmar, fönsterbrädor och gardinstänger, byta gardiner ingår ju inte i fönstertvätt när det sker med maskin.
Lite randigt blir det ju också  men det får man vara försiktig med att nämna. Man ser inte heller några annonser för dessa mirakelapparater längre. Vad kan det bero på tro?